Mer som BARN och lära av AI-systemen

Vi behöver blir mer som barn och lära oss av AI-systemens sätt att vara och bete sig.
BARN är fantasifulla och skapar fantasier och drömmar som kan bli verkliga. Perfekt i en disruptiv värld
AI-systemen är varken rädda, begränsar sig, vet vad prestige, makt och hierarkier är och samverkan är deras signum för självlärande i fortsatt utveckling.

Fantasin gör oss unik och slår AI-systemen på fingrarna. Men vi kan lära av AI att t.ex. inte vara rädda.

MVH/Igge

Ut och svärma mot nya mål

2018 har startat, dags att samla kommande års honung.

Nu har det nya året 2018 tagit vid. Nya mål, budgetar och kanske löften om att göra på ett annat sätt. Hur hjälps vi bäst åt att uppnå våra mål, gemensamma och egna?

En bra analogi är att göra som bin. Att göra det tillsammans, svärma ut för att hitta ny input och ideer, dela med oss till varann och sikta och flockas med nya insikter. SVÄRMA, DELA och FLOCKA för tillsammans blir vi tillsammans kollektivt smartare.

Dessutom visar forskningen att vi bör härma bin så BI-drar vi bättre tillsammans. Informationsmängden ökar (BigData) så att förstå själv är mindre smart. Nej, ut och svärma intryck/ideer/influenser, dela med er av det till många/alla och nya ideer, kunskaper och kloka beslut tas.

Det är dessutom en trend i mycket lyckosamma företag att de gör just så. Sättet ökar kunskapen och de gemensamma ideerna ger mer värdefulla insikter än att hålla saker för sig själv. Det blir som ett självlärande system med nya insikter.

Samma systemtänk är det inom det som är AI (Artificiell Intelligens) med självlärande systemlösningar som blir klokare, det lär sig nya mönster och klokare och bättre sätt att lösa saker på.

Så skillnaden i tänket kring AI och hur vi själva som människor bör agera när vi samarbetar i inom, mellan och tillsammans i olika organisationer följer samma principer. Inom AI pratar man om neurala nätverk. Vår hjärna är också ett nerualt nätverk av noder. Noder som vi kan koppla oss samman med andra och dela med oss av. Mycket info kräver fler som svärmar, delar med sig så skapas nya insikter.

Med förhoppningar om ett 2018 där ni känner att ni BI-drar, GER för att GE och därmed skapar nya insikter och når era mål.

Nerve Cell. 3D. Neurons

Mvh/Igge

Att hitta möjligheter och ta dom!

Vissa hittar möjligheterna?

Är du bra på att hitta möjligheter? Vissa har den talangen.

Alla människor har möjligheten att vid olika tillfälligheter hitta och ta möjigheter som dyker upp. I verksamheter kan det vara affärsmöjigheter.
Vissa personer verkar dessutom ha en speciell talang för det. De ser inte bara möjligheten utan de tar den och gör något av den. De ser fönstret och öppnar det.

Man kan dessutom se att de ofta kan särskiljas med tre olika typer av förmågor. De kan kallas för Flyttfåglarna, Arkitekterna eller Integratörerna.

Flyttfåglarna ser hur saker görs inom t.ex. en viss bransch och tar med sig sättet att göra men till en helt annan bransch.

Arkitekterna är obotligt nyfikna och är som Ronja Rövardotters rumpnissar. De frågar om och om igen ”Vaffö gör ni på detta viset?”. De frågar till de kommer ner till kärnan och förstår grunden i hur saker görs. Kunskapen och erfarenheten tar de med sig och skapar något nytt, kanske i en helt annan bransch.

Integratörerna är de som tar olika lösningar och kombinerar ihop till något nytt.  T.ex. företaget Chipottle som leverera pizzor med drönare direkt till kunden.

I att fånga möjligheterna ligger också en portion mod att både se möjligheten och våga göra något av den. Modet att våga ta chansen och därmed också modet att våga ta chansen att lyckas eller misslyckas. En attityd i hur vi se på saker .

Så hur ser du på dig själv? Finns nyfikenheten och modet i organisationen eller saknar ni någon av dessa?

Är du själv en Flyttfågel, Arkitekt eller Integratör och har du modet att våga?
Alla kan vara och bli en. Det handlar om nyfikenhet och mod.

Astrid Lindgrens bok Ronja Rövardotter med figurerna ”rumpnissar” får bli ett exempel på vad en arkitekt alltid säger. ”Vaffö då då?”

Mvh/Igge

Varför gör vi det vi gör?

Varför gör vi det vi gör? Varför gör du det du gör?

Ibland upplever vi livet som att ”det” eller snarare vi bara springer på. Livet kanske känns som ett ekorrhjul och vi vet kanske inte varför vi gör det vi gör. Då kan det vara en tydlig signal till mig, dig och en organisation att ta reda på det.

Svaret till frågan VARFÖR innehåller idéen (affärsidéen), passionen och våra drivkrafter. Drivkrafter som passionerna som gör att vi mår bra, i livet eller i en organisation. Alltför ofta upplever vi att ”det snurrar bara på” och vi vet inte svaret eller förtränger och glömmer bort det på resan vi är i.

När vi inte vet passionen och drivkraften så ökar risken för att vi bränner ut oss, individerna i organisationen. Det genomförs en massa studier och forskning inom området. Alla verkar komma till samma svar. Att veta sitt eget varför skapar en ”må bra” känsla i kroppen. När vi, för oss själva, vet VARFÖR vi gör det vi gör så känns det mer kul än belastande. Ord  Meningsfullt i kombination med Värdefullt blir klara och är svaret på frågan varför man gör det man gör.

Jobba hårt för något vi inte frågor oss själva om det betyder något kallas stress. Jobba hårt för något vi tror av hela vårt hjärta på, kallas passion.

Vilken är din passion i livet som ger dig svaret på Varför?
Vilken är er passion i er organisation som svarar på frågan Varför ni gör det ni gör?

Om du inte vet svaret så är det en tydlig signal att; Det är bra att göra det.

Om ”OM” fanns eller ”NÅN” fanns

Jag tror att vi alla vill ha ett bra och lyckligt liv med nära och kära relationer. Kanske vi också vill addera till ytterligare saker i vårt liv som en bra karriär och kanske tjänat bra med pengar? Oavsett, vi vill var och ens, på vårt sätt, få ut det bästa av dagen, men det lyckas vi inte alltid med. Anledningarna kan vara många. Både dom vi rår på, andra vi vill skylla på eller saker vi inte kan styra över.

Är det kanske så att vi många gånger vill få ut mer av dagen och livet än vi vågar göra? Hur kommer det sig i så fall? Tänk om vi alltsom oftast är våra egna hinder? Tänk om du och jag kanske ligger där och väntar på vår sista dag och ångrar att vi inte gjorde mer och tog fler chanser tidigare?

Om OM bara hade funnits eller NÅN hade gjort det. Dom brukar vi ofta kalla på eller skylla på. De kan ju ibland iofs kännas bra, på något konstigt sätt. På något konstigt sätt känns det bra att ha … för att må lite bättre själv.. men tyvärr så blir det egentligen ingen skillnad i verkligheten.

Vi är irrationella vi människor. Det är t.o.m. bevisat att vi är irrationella för Nobelpriset i ekonomi delas i år ut till en person som konstaterat det. Det känns ju faktiskt bra. Det är bra att erkänna att vi har en massa brister. Jag har en hel hög.

Är vårt irrationella beteende anledningen att vi ropar på OM och NÅN? Är det också så att vi egentligen inte många gånger vågar göra? Å samtidigt vet både du och jag att OM kan du inte ändra till och NÅN finns inte.

Är OM och NÅN bara ursäkter till oss själv för att vi inte vågade? Är det vi som är irrationella och sätter upp våra egna mentala hinder. Hinder som vi själva väljer att sätta upp för att vi inte vågar?

Hittade en bild som kanske säger allt. Reflexivt verb. Är det att man pekar på sig själv. NÅN är m.a.o. JAG.  Frågan är om jag vill och hur mycket jag vill!

Mvh/igge

Reflexiva verb Att göra nåt med nån

Vi lär under livet (IQ->EQ->LQ)

Det pratas mer och mer om ”kollektiv intelligens” och hur viktigt det är idag.  Vi har gått från att mäta IQ till EQ och nu pratas det om LQ, Learning Quality.

Vad innebär det egentligen ”kollektiv intelligens” och LQ? Jag svarar som en vän sa:

”Om man sitter i en ledningsgrupp eller ledningsposition och tror att man sitter på all sanning då har man gjort företaget en otjänst!

Jag behöver frågar alla och dela med mig av mina ideer till alla. Alla behöver fråga och dela med sig till varann av sina tankar och ideer. Den som kommer på de bästa ideerna och lösningarna kan vara vem helst. Å de bästa ideerna och lösningarna är oftast en hopkok av allas ideer.

Dessutom går det så fort med förändringar idag så ledningen kan vara det värsta hotet och fienden till företagets överlevnad. Om dessutom alla andra förväntar sig att ledningen ska berätta hur klot de har tänkt så är det ännu värre. Nej, alla behövs och olikheter behövs! Bara vi vet och har samma mål och är trygga med varann!”

Vi kallar det medledarskap i en trygg kultur, där värdegrunderna leder dig!
En produkt kan leva ett år, en strategi två år men en kultur lever minst tio år.

Mvh/Igge, Värdeledande

Värdeledande startar en blog

Vi på Värdeledande startar upp en blog. En blog med syftet att sprida olika perspektiv vad som händer runt oss som reflektion till hur du och jag eventuellt behöver göra annorlunda inför imorgon. Leda sig själv annorlunda eller att verksamheten behöver leda sig själv annorlunda. Att våga ställa sig frågan ”hur blir det imorgon”.

Om du läser denna blog och har frågor, undringar, ideer eller synpunkter så blir vi glada att vi delar det med varandra.

Mvh/Igge, Värdledande